.

Är det bara jag eller vill ni också kunna bli barn igen? 

Känslan av att man snart är 18 år och ska bli vuxen och ute i arbetslivet, det skrämmer mig lite! Men samtidigt ska det bli super spännande och jag undrar vad det kommer bli av mig.

Jag har så många olika funderingar och idéer vad jag hade kunnat tänka mig att jobba som, men det är långt kvar för att uppnå dem, men det betyder att det är bara att fortsätta kämpa så att jag når fram till någon av dem. 

 

Ibland kan jag längta tillbaka så mycket till när man var ca. 6-7 år,  man gick i förskolan eller årskurs 1, man fick leka på lektionerna, sjunga, dansa. Ingenting var jobbigt, man hade inga utseendesbekymmer och tankar om det. Allt var mycket lättare. 

 

Men jag antar att man kan välja det själv nu också och jag har valt det lite svårare sätt, för jag behöver småkrav för att ha något att kämpa för.